Sedan den 1 december 2025 skiljer lagen mellan två rättsliga byggnadstyper: lovbefriat komplementbostadshus och lovbefriad komplementbyggnad. Attefallshus är fortfarande det vardagliga och kommersiella samlingsnamnet för båda typerna.
Ett komplementbostadshus är den fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd som en självständig bostad, och Boverkets regler för komplementbostadshus beskriver villkoren i detalj.
Lovbefrielsen gäller bara när samtliga villkor för storlek, höjd, tomtplacering och tomtpott är uppfyllda samtidigt, inte som en generell rättighet.
Den här texten använder samma villkor för att ge dig en första, icke-bindande kontroll att göra innan du kontaktar kommunens byggnadsnämnd, steg för steg och utan att lova ett visst utfall för din fastighet.
Vad menas med attefallshus i reglerna som gäller 2026?
Attefallshus är inte längre en egen juridisk kategori, utan ett vardagsord för antingen ett lovbefriat komplementbostadshus eller en lovbefriad komplementbyggnad. Vilken av de två typerna som gäller avgörs av byggnadens avsedda användning, och det måste fastställas innan mått, tomtpott eller lovplikt kontrolleras.
När är byggnaden ett komplementbostadshus?
Ett komplementbostadshus är fristående, kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inrett som en självständig bostad.
Avgörande är hur byggnaden är inredd och avsedd att användas, inte vad den kallas i en annons eller offert. Gränsfall bedöms utifrån den enskilda byggnaden, och det är byggnadsnämnden som gör den bedömningen för din fastighet.
När är den en komplementbyggnad?
En komplementbyggnad är fristående, kompletterar en annan byggnad på tomten och är inte inredd som en självständig bostad. Boverkets regler för komplementbyggnader beskriver avgränsningen mot komplementbostadshus närmare.
Måtten för komplementbyggnad och komplementbostadshus är identiska, vilket gör att förväxling mellan typerna sällan påverkar storleksberäkningen. Skillnaden får i stället betydelse för vilka tekniska krav på inredningen som gäller, vilket beskrivs i avsnittet om tekniska krav längre ner.
Vilka storleksgränser gäller inom och utanför detaljplan?
Planläget avgör måttet. Inom detaljplan är den individuella maxarean 30,0 m² och nockhöjden högst 4,0 m. Utanför detaljplan är motsvarande gränser 50,0 m² och 4,5 m.
Samma tabellram gäller för både komplementbostadshus och komplementbyggnad, men byggnadstypen måste redan vara fastställd enligt föregående avsnitt innan måtten kontrolleras.
| Villkor | Inom detaljplan | Utanför detaljplan |
|---|---|---|
| Högsta byggnadsarea per byggnad | 30,0 m² | 50,0 m² |
| Högsta nockhöjd | 4,0 m | 4,5 m |
| Sammanlagd tomtpott | 45,0 m² | 65,0 m² |
| Mindre än byggnaden den kompletterar | Krävs | Krävs |
| Placerad inom tomten | Krävs | Krävs |
Måtten är maxgränser, inte en automatisk byggrätt. De avgör inte ensamma om byggnaden är lovbefriad: utökad lovplikt kan gälla separat, och tekniska krav gäller även för en byggnad som i övrigt är lovbefriad.
Tillämpningen skiljer sig sedan åt beroende på om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplan.
Inom detaljplan
Ligger fastigheten inom detaljplan och du planerar en byggnad på omkring 30 kvadratmeter, går attefallshus på 30 kvm igenom användning, planlösning och leveransval för den storleken.
Utanför detaljplan
Utanför detaljplan gäller 50,0 m² och 4,5 m på samma sätt som maxgränser som måste kombineras med tomtpotten och placeringen på tomten. Att en fastighet ligger utanför detaljplan innebär inte att kraven på tomtplacering eller relativ storlek försvinner, bara att den tillåtna arean och höjden är större.
För projekt av den storleken utanför detaljplan går attefallshus på 50 kvm igenom användning och leveransval.
Hur räknar du tomtens pott på 45 eller 65 m²?
Du summerar byggnadsarean för alla lovbefriade komplementbyggnader och komplementbostadshus som redan finns på tomten, inklusive de som uppfördes enligt äldre undantag som friggebod.
Potten är gemensam för hela tomten, inte per byggnadstyp. En tomt med en befintlig komplementbyggnad på 20 m² inom detaljplan har därför 25,0 m² kvar av den totala potten på 45,0 m², oavsett om nästa byggnad ska bli ett komplementbostadshus eller ytterligare en komplementbyggnad.
Gör inventeringen i fem steg innan du lägger till ett nytt projekt:
- Lista varje relevant komplementbyggnad och komplementbostadshus som finns på tomten.
- Notera byggnadsarean för varje byggnad.
- Kontrollera om byggnaden var lovbefriad när den uppfördes, inklusive äldre undantag.
- Summera arean för de byggnader som var lovbefriade vid uppförandet.
- Jämför summan med 45,0 m² inom detaljplan eller 65,0 m² utanför detaljplan och notera vad som återstår.
Antalet lovbefriade komplementbostadshus har ingen egen numerisk laggräns. Varje nytt komplementbostadshus måste ändå klara de individuella måttkraven och rymmas inom det som återstår av potten.
Är ursprunget till en äldre byggnad oklart, eller finns misstanke om att den uppfördes olovligt, går frågan inte att lösa med en generell tumregel. Ta underlaget till byggnadsnämnden och låt dem bedöma just den byggnaden.
När kan bygglov ändå krävas?
Utökad lovplikt kan gälla trots att mått och tomtpott klaras, till exempel på grund av placering, skyddsintressen eller äldre lokala bestämmelser.
Kontrollerna nedan är fristående från varandra. Att ett villkor är uppfyllt upphäver inte de andra.
- Placering närmare än 4,5 m från fastighetsgränsen.
- Läge inom 30,0 m från mitten av ett järnvägsspår.
- Fastigheten ligger inom ett angivet totalförsvarsområde.
- Byggnaden eller området är särskilt värdefullt ur historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv.
- Äldre detaljplan eller områdesbestämmelser som fortfarande reglerar avstånd eller byggrätt på platsen.
Ett skriftligt medgivande kan i definierade fall lösa just närhets- eller placeringsfrågan till en gräns. Beroende på vad platsen gäller är berörd granne, ansvarig myndighet eller infrastrukturförvaltaren rätt part att lämna eller pröva medgivandet, till exempel vid allmän plats eller järnväg.
Ett medgivande tar inte bort någon av de andra lovutlösarna ovan, och det avgör inte i sig om platsen i övrigt är lovbefriad.
Alla fem kontrollerna behöver gås igenom var för sig. Ett klart besked på en punkt, till exempel avstånd till järnväg, säger ingenting om utfallet för totalförsvar eller kulturvärden på samma fastighet.
När krävs anmälan för ett attefallshus?
Det lovbefriade komplementbostadshuset kräver inte anmälan i sig enligt de nuvarande reglerna. Vissa installationer i byggnaden kan däremot göra det.
Byggnaden och dess installationer bedöms separat, vilket skiljer sig från den äldre uppfattningen att varje attefallshus krävde anmälan och startbesked.
Själva byggnadsåtgärden för det lovbefriade komplementbostadshuset är fri från anmälningsplikt när villkoren i tidigare avsnitt är uppfyllda. Installationer som tillkommer i eller vid byggnaden kan i stället utlösa en egen anmälan hos byggnadsnämnden enligt plan- och byggförordningen, oavsett att huset i sig är lovbefriat:
- Ventilation.
- Eldstad eller rökkanal.
- Vattenförsörjning.
- Avlopp.
Det är byggnadsnämnden i din kommun som tar emot och prövar anmälan för installationerna. Fråga nämnden vilka av dina planerade installationer som i just ditt fall utlöser en anmälan.
Vilka tekniska krav och andra tillstånd kan gälla?
Lovbefrielsen tar bort kravet på bygglov, inte kravet på att uppfylla tekniska bestämmelser eller skaffa andra tillstånd som situationen kräver.
Principen gäller genomgående: lovbefriad betyder inte kravfri. Ett fåtal exempel visar bredden i vad som kan tillkomma utöver själva bygglovsfrågan.
- Krav i plan- och bygglagen (PBL).
- Krav i plan- och byggförordningen (PBF).
- Tillämpliga föreskrifter från Boverket, till exempel om bärförmåga, brandskydd och tillgänglighet.
- Strandskyddsdispens vid placering inom strandskyddat område.
- Tillstånd vid placering nära allmän väg.
Uppräkningen är inte fullständig och ersätter inte en bedömning av den egna fastigheten. Ett komplementbostadshus som är lovbefriat kan alltså ändå kräva strandskyddsdispens om det placeras inom strandskyddat område, eftersom lovbefrielsen och dispensplikten regleras i olika delar av lagstiftningen.
Hur gör du en första kontroll av projektet?
Kontrollen görs i en bestämd ordning. Ett godkänt steg ersätter aldrig nästa, eftersom varje steg prövar en egen förutsättning.
- Bestäm byggnadstyp. Är byggnaden inredd som en självständig bostad blir den ett komplementbostadshus, annars en komplementbyggnad. Resultat: byggnadstyp preliminärt bestämd, eller oklar vid gränsfall och i behov av bedömning från byggnadsnämnden.
- Kontrollera planläge. Fastigheten inom eller utanför detaljplan styr vilken kolumn i måttabellen som gäller. Resultat: rätt gränsvärden identifierade.
- Mät byggnadsarea, nockhöjd, relativ storlek mot huvudbyggnaden och placering inom tomten mot gränsvärdena. Resultat: inom gränsen, eller behöver justeras eller utredas vidare.
- Räkna samman tomtpotten enligt inventeringen ovan och jämför med 45,0 eller 65,0 m². Resultat: pott preliminärt ledig, pott redan förbrukad, eller oklar när en äldre eller möjligen olovligt uppförd byggnad ingår och behöver bedömas av byggnadsnämnden.
- Kontrollera platsbaserad och lokal lovplikt: gräns, järnväg, totalförsvar, kulturvärden och äldre planbestämmelser. Resultat: ingen identifierad utökad lovplikt, en möjlig väg via skriftligt medgivande för närhetsvillkoret, eller behov av lovbedömning hos byggnadsnämnden.
- Identifiera installationer som ventilation, eldstad, vatten eller avlopp och notera deras anmälningsstatus enligt plan- och byggförordningen. Resultat: anmälningsplikt identifierad, ingen anmälningsplikt enligt nuvarande underlag, eller oklar status som byggnadsnämnden behöver bekräfta.
- Kontrollera övriga tekniska krav och tillstånd som kan gälla utöver själva lovbefrielsen. Resultat: identifierade krav eller tillstånd som behöver hanteras, eller inga ytterligare krav identifierade utifrån den egna genomgången, med kvarstående osäkerhet som byggnadsnämnden kan bekräfta.
Vilka frågor ska du ställa till byggnadsnämnden?
Frågorna ska gälla den egna fastigheten och den planerade byggnadens användning, mått och placering, inte allmänna regeltolkningar.
- Ligger fastigheten inom detaljplan eller inom ett område med äldre bestämmelser?
- Vilken av de två byggnadstyperna, komplementbostadshus eller komplementbyggnad, motsvarar den planerade användningen?
- Vilka befintliga lovbefriade byggnader på tomten ska räknas in i tomtpotten?
- Finns utökad lovplikt på grund av fastighetsgräns, järnväg, totalförsvar eller kulturvärden på just den här platsen?
- Kan skriftligt medgivande användas för den tänkta placeringen, och vem är i så fall rätt motpart?
- Vilka av de planerade installationerna, till exempel ventilation, eldstad eller avlopp, kräver en separat anmälan?
- Behövs andra tillstånd eller dispenser, som strandskyddsdispens eller tillstånd nära allmän väg, för den här fastigheten?