Vad är ett hållbart hus?

Definitioner av hållbart byggande

När vi pratar om hållbara hus är det lätt att fastna i floskler och luddiga formuleringar. Grejen är att “hållbart” har blivit något av ett buzzword som kan betyda nästan vad som helst beroende på vem du frågar. För att reda ut begreppen behöver vi kolla på vad som faktiskt menas med ett hållbart hus ur olika perspektiv.

I grunden handlar hållbart byggande om att konstruera och underhålla byggnader på ett sätt som minimerar negativ miljöpåverkan samtidigt som människors hälsa och välbefinnande främjas. Det handlar om att bygga smart - inte bara för stunden utan med tanke på hela byggnadens livscykel och kommande generationer.

Hållbarhet inom byggbranschen brukar delas upp i tre huvudsakliga dimensioner:

1. Miljömässig hållbarhet: Handlar om att minska byggnadens ekologiska fotavtryck genom optimerad resursanvändning, minskade utsläpp, energieffektivitet och användning av miljövänliga material.

2. Ekonomisk hållbarhet: Fokuserar på kostnadseffektivitet över tid, inte bara initiala byggkostnader utan även drift, underhåll och eventuell rivning.

3. Social hållbarhet: Rör byggnader som främjar välbefinnande, hälsa och livskvalitet för användare och samhället i stort.

Enligt Boverket omfattar hållbart byggande allt från planering och projektering till byggande och förvaltning. Det handlar inte bara om själva huset utan hela dess sammanhang - var det ligger, hur det påverkar omgivningen och hur människor kan transportera sig till och från byggnaden.

Miljövänliga byggmaterial

Materialvalet är en helt avgörande faktor när man snackar om hållbara hus. Olika byggmaterial har sina egna miljöavtryck som påverkas av råvaruutvinning, tillverkningsprocess, transporter, livslängd och möjligheten till återvinning.

Trä - Sveriges hållbara stolthet

Trä har blivit något av en svensk paradgren inom hållbart byggande, och det finns goda skäl till det. Trä är en förnybar resurs som binder koldioxid under sin livstid. När vi bygger med trä fortsätter kolet att lagras i byggnaden, vilket faktiskt gör att träbyggnader kan ses som kolsänkor.

Enligt Svenskt Trä har träbyggnader flera hållbarhetsfördelar:

“Som ytskikt bidrar trä till ett varmt och naturnära uttryck, samtidigt som det har egenskapen att åldras vackert med tiden,” säger Joakim Kaminsky i en artikel från Svenskt Trä. Träkonstruktioner kan dessutom ge stora och ljusa utrymmen som “fungerar som en förlängning av inomhusmiljön och ger ett mervärde i form av extra boende- och odlingsyta.” svenskttra.se

Dock är det viktigt att försäkra sig om att träet kommer från hållbart skogsbruk, vilket kan verifieras genom certifieringar som FSC eller PEFC.

Återvunna och återanvända material

Ett annat spännande spår inom hållbart byggande är återbruk av material. Detta kan vara allt från återanvända tegel och fönster till mer innovativa lösningar som att använda återvunnet material i nya produkter.

Ett exempel är parkeringshus med fasader av skrotavfall, vilket nämnts i Hållbart Samhällsbyggande. Denna typ av cirkulära tankesätt kräver vad som beskrivs som “en kulturförflyttning” inom byggbranschen. hallbartsamhallsbyggande.se

Innovativa material med låg miljöpåverkan

Förutom traditionella material som trä finns en rad nya material och konstruktionstekniker som vinner mark:

• Hampabetong: En blandning av hampafibrer, kalk och vatten som har god isoleringsförmåga och kan binda koldioxid.
• Återvunnen plast och kompositmaterial: Omvandlar avfall till byggmaterial, särskilt för utomhusapplikationer.
• Mycelium (svamprötter): Experimentellt material som kan odlas i former och sedan torkas till byggblock med isolerande egenskaper.

Energieffektivitet i hållbara byggnader

Att ett hus är snålt med energi är en av de mest grundläggande aspekterna av hållbart byggande. Faktum är att byggnader står för närmare 40% av energianvändningen i Sverige, så potentialen för förbättringar är enorm.

Passivhus och nollenergihus

Passivhus representerar en byggstandard där husets konstruktion är så energieffektiv att traditionella värmesystem i princip blir överflödiga. Genom extremt god isolering, lufttäthet, värmeåtervinning ur ventilationsluften och passiv solvärme kan energibehovet minskas dramatiskt.

Ett steg längre går nollenergihus (eller “net zero energy buildings”), som producerar lika mycket energi som de förbrukar över ett år. Detta uppnås vanligtvis genom en kombination av energieffektiv design och lokal energiproduktion, oftast med solceller.

Energieffektiva installationer och belysning

Moderna, energieffektiva installationer kan göra stor skillnad för en byggnads totala energiförbrukning. Exemplet från Hållbart Byggande visar hur ny belysning i Sigtunaskolan både sparar energi och ger positiva effekter för eleverna som blir “piggare”. hallbartbyggande.com

Andra viktiga komponenter för energieffektivitet inkluderar:

• Värmepumpar med hög verkningsgrad
• Behovsstyrd ventilation
• LED-belysning med närvarostyrning
• Smarta styrsystem för att optimera energianvändning

Lokalt producerad förnybar energi

Ett verkligt hållbart hus producerar helst sin egen energi. Solceller är vanligast, men även småskaliga vindkraftverk eller geotermiska system kan vara alternativ beroende på plats och förutsättningar.

Ett konkret exempel är HSB Solpark i Strängnäs där ett 4 MW batteri skapar “nytta för både elnätet och dess andelsägare”. Denna typ av lösningar möjliggör lagring av egenproducerad energi, vilket ökar självförsörjningsgraden och minskar belastningen på elnätet. hallbartbyggande.com

Hållbara byggmetoder

Det räcker inte med bra material och energisystem - själva byggprocessen måste också vara hållbar.

Industrialiserat byggande

Prefabricering, där byggelement tillverkas i fabrik istället för på plats, kan kraftigt minska materialspill, effektivisera resursanvändningen och förkorta byggtiden. Sverige ligger i framkant inom industrialiserat träbyggande, med flera bolag som specialiserat sig på prefabricerade trähus.

Minimerad klimatpåverkan under byggfas

Byggfasen står för en betydande del av en byggnads totala klimatpåverkan. Åtgärder för att minska denna inkluderar:

• Fossilfria byggarbetsplatser utan dieseldrivna maskiner
• Optimerad logistik för att minska transporter
• Noggrann planering för att minimera materialspill
• Avfallshantering med höga återvinningsambitioner

Livscykelperspektiv

Ett genuint hållbart hus tar hänsyn till hela livscykeln - från materialutvinning till eventuell rivning. Livscykelanalyser (LCA) blir allt viktigare verktyg för att förstå en byggnads totala miljöpåverkan över tid.

”Det handlar om att bygga smart - inte bara för stunden utan med tanke på hela byggnadens livscykel,” som en expertkommentar från byggbranschen uttrycker det.

Certifieringar och standarder

För att navigera i djungeln av påståenden om hållbarhet har olika certifieringssystem utvecklats. Dessa ger en oberoende bedömning av hur hållbar en byggnad faktiskt är.

Miljöcertifieringssystem för byggnader i Sverige

Sverige har flera etablerade certifieringssystem:

Miljöbyggnad - Ett svenskt system som bedömer byggnader utifrån energi, inomhusmiljö och material. Kommer i nivåerna Brons, Silver och Guld, där Guld representerar mycket hög miljöprestanda.

Svanen - Nordens officiella miljömärkning som ställer tuffa krav på energianvändning, byggprodukter, material och flera andra aspekter som påverkar miljö och hälsa.

BREEAM-SE - Den svenska versionen av den brittiska miljöcertifieringen BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method). Ett omfattande system som bedömer allt från projektledning och energi till transport och avfall.

LEED - Ett amerikanskt system som fått global spridning. Bedömer hållbarhet inom energi, vatten, material, inomhusklimat och innovation.

Internationella standarder

Förutom certifieringssystem finns flera internationella standarder som påverkar hållbart byggande, bland annat:

ISO 14001 - Standard för miljöledningssystem.

ISO 50001 - Standard för energiledningssystem.

Kravställning vid offentliga upphandlingar

En viktig drivkraft för hållbart byggande är kravställningen vid offentliga upphandlingar. Enligt en rapport återgiven av Grönt Samhällsbyggande har dock enbart 47 procent av de offentliga upphandlingarna under 2022 krav på miljöledningssystem. Detta visar på en betydande potential till förbättring i hur offentliga aktörer driver på utvecklingen mot mer hållbart byggande. grontsamhallsbyggande.se

Inomhusmiljö och hälsa

Ett hållbart hus måste också vara hälsosamt att bo och vistas i. Inomhusmiljön påverkar direkt välbefinnandet hos byggnadens brukare.

God luftkvalitet

Ventilation är A och O för en hälsosam inomhusmiljö. Modern ventilationsteknik med värmeåtervinning ger både energieffektivitet och frisk luft. Särskilt viktigt är att undvika fuktproblem som kan leda till mögel och dålig luftkvalitet.

Giftfria material

Hållbara hus använder material som inte avger skadliga kemikalier. Detta inkluderar lågemitterande ytskikt som färg, lim och golvmaterial, samt byggprodukter utan problematiska flamskyddsmedel, ftalater och andra skadliga ämnen.

Dagsljus och ljusmiljö

Tillgång till naturligt dagsljus har stor betydelse för både välbefinnande och energianvändning. Smart planering av fönsterplacering och storlek kan optimera dagsljusinsläpp samtidigt som värmeförluster minimeras.

Belysningens betydelse för människors välmående illustreras i exemplet från Sigtunaskolan, där den nya belysningen inte bara sparar energi utan också gör “eleverna piggare.” hallbartbyggande.com

Akustik och ljudmiljö

Ljudmiljön påverkar starkt upplevelsen av en byggnad. Hållbara byggnader arbetar aktivt med akustiklösningar för att minimera störande buller både utifrån och mellan olika delar av byggnaden.

Social hållbarhet i byggnader

Ett hållbart hus kan inte bara fokusera på miljö och ekonomi - den sociala dimensionen är lika viktig. Det handlar om att skapa byggnader som bidrar till ett inkluderande och rättvist samhälle.

Tillgänglighet för alla

Universell design som gör byggnader tillgängliga för personer med olika funktionsvariationer är en självklar del av social hållbarhet.

Trygghet och gemenskap

Hur en byggnad utformas kan starkt påverka upplevelsen av trygghet och möjligheten till social interaktion. Detta gäller särskilt bostäder och offentliga byggnader.

Ett exempel på nytänkande kring social hållbarhet kommer från Umeå kommun, som enligt Hållbart Samhällsbyggande tagit hjälp av “ett gäng konstnärer och musiker” för att skapa social hållbarhet i en framväxande stadsdel. Detta visar på behovet av kreativa metoder utanför de traditionella ramarna. hallbartsamhallsbyggande.se

Flexibla bostäder för förändrade behov

En socialt hållbar bostad är designad för att kunna anpassas efter förändrade livssituationer och behov över tid. Detta kan handla om möjlighet till generationsboende, hemarbete eller uppdelning av större lägenheter.

Ekonomiska aspekter av hållbart byggande

Det där med pengarna är ju alltid känsligt, men faktum är att ekonomi är en central del av hållbarhet. Ett hållbart hus måste vara ekonomiskt försvarbart både att bygga och att förvalta.

Livscykelkostnader vs. investeringskostnad

En vanlig missuppfattning är att hållbart byggande alltid är dyrare. Visst, investeringskostnaden kan ibland vara högre, men över byggnadens livslängd blir totalkostnaden ofta lägre tack vare minskade drift- och underhållskostnader.

”Det sjuka är att vi fortfarande räknar på ROI (Return On Investment) på helt fel sätt. Många ser bara på den initiala kostnaden, inte på vad det kostar över tid,” som en veteran i branschen uttryckte det.

Värdebeständighet

Hållbara byggnader tenderar att behålla sitt värde bättre över tid. Detta beror delvis på lägre driftkostnader men också på ett växande intresse för hållbara alternativ på fastighetsmarknaden.

Finansieringsmöjligheter

Gröna lån och andra finansieringsformer för hållbara byggnader blir allt vanligare. Flera banker erbjuder förmånliga villkor för byggnader som uppfyller specifika hållbarhetskriterier.

Framtidens hållbara hus

Hållbart byggande är ett område i snabb utveckling. Nya tekniker, material och metoder dyker ständigt upp och förändrar spelplanen.

Klimatpositiva byggnader

Målet flyttas framåt - från energieffektiva hus till klimatneutrala och vidare till klimatpositiva byggnader. Strombro Building Workshop har redan arbetat med sådana lösningar, vilket beskrivs i artikeln från Svenskt Trä: “De har ansvarat för projektering, konstruktion, statik och landskap i byggnationen av hyreshusen i Västerås, där en av utmaningarna har varit väggarna med brännbar isolering och fasad. Det är en träbaserad lösning som krävt specifik detaljering av luftspaltens uppbyggnad, liksom omfattande brandtester.” svenskttra.se

Digitalisering och smarta hus

Digitala tvillingar, IoT (Internet of Things) och AI för byggnadsstyrning är områden som kan revolutionera hur vi konstruerar, använder och underhåller byggnader.

Resiliens mot klimatförändringar

Framtidens hållbara hus måste kunna stå emot ett förändrat klimat med extremväder, översvämningar och värmeböljor. Klimatanpassning blir en allt viktigare del av hållbart byggande.

Utmaningar för hållbart byggande

Trots all positiv utveckling finns betydande hinder på vägen mot mer hållbara byggnader.

Kunskapsglapp

Många aktörer i byggbranschen saknar fortfarande djupare kunskap om hållbart byggande. Utbildning och kunskapsdelning är avgörande för att överbrygga detta glapp.

Regelverk och standarder

Byggregler och standarder utvecklas kontinuerligt, men ligger ibland efter den tekniska utvecklingen. Detta kan hindra innovativa lösningar från att implementeras.

Kostnadsbarriärer

Den inledande investeringskostnaden kan fortfarande vara ett hinder, särskilt för mindre aktörer. Bättre finansieringsmodeller och tydligare ekonomiska kalkyler över livscykeln behövs.

Helhetsgrepp för hållbart byggande

Ett verkligt hållbart hus är resultatet av ett helhetsgrepp där alla aspekter vägs samman.

Integrerad designprocess

I en idealisk process samarbetar arkitekter, ingenjörer, miljöspecialister och andra experter från projektets allra första skede. Detta möjliggör optimering av byggnaden ur ett systemperspektiv.

Samverkan mellan aktörer

Hållbart byggande kräver samarbete mellan byggherrar, entreprenörer, leverantörer, myndigheter och inte minst användarna själva. Nya samverkansformer och affärsmodeller växer fram för att möjliggöra detta.

Cirkulärt tänkande

Den linjära modellen “utvinna-tillverka-använda-slänga” ersätts alltmer av cirkulära system där material och komponenter kan återanvändas och återvinnas. Detta ställer nya krav på hur byggnader designas och dokumenteras.

Praktiska exempel på hållbara byggnadsprojekt

Konkreta exempel kan illustrera hur hållbarhetsprinciper omsätts i praktiken.

Bostäder

Värtaterminalen i Stockholm är ett exempel på ett klimatpositivt bostadsprojekt byggt huvudsakligen i trä. Projektet visar hur träbaserade lösningar kan användas även i större byggnader, med särskilda tekniska lösningar för att hantera brandrisker.

Offentliga byggnader

Skolor och andra offentliga byggnader har stor potential att bli föregångare inom hållbart byggande, något som exemplet med Sigtunaskolans nya belysning visar. Moderna tekniska lösningar kan både spara energi och skapa bättre inomhusmiljö för användarna. hallbartbyggande.com

Kommersiella fastigheter

Kontorsbyggnader och köpcentrum genomgår också en hållbarhetsomställning. Certifieringar som BREEAM och LEED har blivit särskilt viktiga i detta segment, då de ger en internationellt jämförbar standard som värdesätts av internationella hyresgäster och investerare.

Krav- och målsättningar inom hållbart byggande

Utvecklingen drivs framåt av både föreskrifter och frivilliga initiativ.

Myndighetskrav

Byggreglerna har successivt skärpts vad gäller energiprestanda och andra hållbarhetsaspekter. EU:s taxonomi för hållbara investeringar ställer nu också krav som påverkar hur byggnader utformas.

Branschinitiativ

Utöver myndighetsreglerna har byggbranschen själv tagit initiativ till miljöförbättringar, som Färdplan 2045 där målet är en klimatneutral byggsektor till 2045.

Kommunala krav vid markanvisning

Kommuner använder i ökande grad sin roll som markägare för att ställa hållbarhetskrav vid markanvisningar, vilket driver på utvecklingen ytterligare.

Ett problem är dock att offentliga upphandlingar inte alltid ställer tillräckliga miljökrav. Som rapporten citerad av Grönt Samhällsbyggande visar, hade bara 47 procent av offentliga upphandlingar under 2022 krav på miljöledningssystem. grontsamhallsbyggande.se

Hållbarhet i befintligt byggnadsbestånd

Det är lätt att fastna i diskussioner om nybyggnation, men faktum är att det mest hållbara ofta är att renovera och förbättra befintliga byggnader.

Energieffektivisering av äldre byggnader

Att tilläggsisolera, uppgradera fönster, installera moderna ventilationssystem och förbättra styrsystem kan dramatiskt minska energianvändningen i äldre byggnader.

Varsam renovering med hänsyn till kulturvärden

Särskilt utmanande är att energieffektivisera kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Här krävs specialkunskap för att hitta lösningar som bevarar byggnadens karaktär samtidigt som dess miljöprestanda förbättras.

Återbruk vid renovering

Både av ekonomiska och miljömässiga skäl ökar intresset för återbruk vid renovering. Att inventera, demontera och återanvända byggmaterial blir allt vanligare, även om logistik och kvalitetssäkring fortfarande är utmaningar.

Hur definierar man egentligen ett hållbart hus?

Med alla dessa aspekter i åtanke - vad är då egentligen ett hållbart hus? Och vem får avgöra det?

Ett genuint hållbart hus behöver balansera miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Det innebär att olika byggnadstyper och situationer kräver olika lösningar - det finns inget universellt facit.

Certifieringssystem som Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM och LEED ger en ram för bedömning, men även byggnader utan formell certifiering kan vara hållbara om de uppfyller grundläggande principer.

I slutändan handlar ett hållbart hus om att hitta den optimala balansen mellan olika hållbarhetsaspekter för just den specifika situationen, användningsområdet och geografiska läget.

Som en erfaren arkitekt uttryckte det: “Kalla det jävla sunt förnuft. Ett hållbart hus ska funka för både människor och planeten, nu och om hundra år. Inte krångligare än så, även om detaljerna såklart är komplicerade.”